“En riktig kvinna reder sig själv”, eller…
För några dagar sen la jag upp en fråga i Stories på Instagram. Frågan var ”Vilka mönster har du ärvt som begränsar dig från att öppna upp din feminina energi?” De vanligaste svaren var: Att ha ett stort kontrollbehov, perfektionism, att känna sig dålig när man inte presterar och idén om att vara självständig och oåtkomlig. En kvinna skrev så här: ”En riktig kvinna reder sig själv”.
Alla de här föreställningarna handlar egentligen om samma sak, vilket du kommer förstå om du fortsätter att läsa :)
Många kvinnor bär på föreställningen att en bra kvinna, en stark kvinna, det är en kvinna som är helt oberoende. Som inte behöver någon annan människa (särskilt inte en man…). Att behöva andra det är att vara svag, och svag vill ju ingen vara.
Det här är en destruktivt föreställning på så många sätt och vis. Vi människor är i grunden sociala varelser och flockdjur. Vi behöver varandra och flocken. Vi mår inte bra när vi måste försvara och ta hand oss själva. Särskilt inte vi kvinnor då det tvingar in oss i en hypermaskulin energi.
Men vi lever i ett samhälle där det betraktas som någonting positivt att vara ultraoberoende. Att klara sig själv och inte vara beroende av andra. Att behöva hjälp av andra ses som ett tecken på svaghet. Och bland det sista vi kvinnor vill att att betraktas som svaga. Nidbilden är väl The damsel in distress, det vill säga våpet som måste räddas av en stark man.
Som unga flickor får vi också beröm och uppskattning när vi är duktiga, när vi inte är vägen, när vi inte är till besvär eller stör. ”Åh vad hon är stor och duktig. Hon klarar sig själv.” Att vara oberoende och prestera blir för många en del av identiteten.
Jag har också har burit på föreställningen om att ”en riktig kvinna reder sig själv” Det var viktigt för mig att visa att jag klarade mig själv, att jag inte behövde andras hjälp och jag presterade hela tiden.
Varför ansträngde jag mig så? Varför kunde jag bara inte ta det lugnt & koppla av. Det är väl bara att göra? Nej, det är inte så enkelt. Dels hade stress blivit mitt normalläge. Mitt nervsystem visste inget annat. Så ju mer stressad av jag var desto mer aktiv var jag.
Men framför allt så hade jag ett behov av att bevisa mig. För världen. För mig själv. Att jag minsann var en bra mamma. En bra fru. En bra kvinna. Det här behovet kom från en underliggande känsla av att inte vara bra nog.
Att inte duga
Att inte vara tillräcklig
Och jag vet att jag inte är ensam om att ha känt så här. Anledningen till att så många kvinnor kör på i 110 och vägrar att ta emot hjälp är för att de har de här känslorna inom sig. Att inte duga och inte vara bra nog som de är. Så de presterar och presterar till de en dag har presterat sig in i väggen.
Och nu vill jag att du läser extra noga.... Det spelar ingen roll hur mycket du presterar. För dina prestationer kommer aldrig ta bort den här känslan av otillräcklighet.
Vad du behöver göra är att gå till botten med vad som är orsaken till de här känslorna. Du behöver förbättra din självkänsla. Din känsla för ditt eget värde. När du gör det så kommer du inte längre ha det här behovet av att bevisa dig.
Idag skulle jag aldrig stressa och pressa som jag gjorde förr. För jag vet att mitt värde inte är knutet till mina prestationer. Det är konstant vad jag gör. För det är knutet till vem jag är som person.
Vill du veta mer så har jag spelat in ett längre poddavsnitt om det här ämnet. Här hittar du det.
Jag kan också varmt rekommendera min kurs Feminin Aktivering 101 som startar den 8 april. Det är en kurs som jag har skapat för de kvinnor som befinner där jag en gång var, och där du kanske också är nu. Där du kämpar med kontrollbehov, perfektionism och behovet av att bevisa ditt värde.
FA101 kommer stärka dig inifrån och lära dig att det tryggt att vara i din feminina energi och ge dig nya perspektiv på vad det egentligen innebär att vara en kraftfull kvinna.
